Kvinnliga företagare

Dela artikel:
dela via facebook

I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar. Ändå har det funnits hundratusentals kvinnor runt om i landet som med framgång har drivit företag. Men deras historia är till stor del okänd och oskriven.

Även i dagens medier skildras oftast de manliga företagarna, också i branscher och regioner där många företagare är kvinnor.

Fram till slutet av 1800-talet var det lilla familjeföretaget dominerande inom nästan alla branscher. Både mannen och hustrun gjorde normalt viktiga insatser i företaget. Vi vet exempelvis att Lars Magnus Ericssons hustru Hilda gjorde en viktig insats i telefonföretaget, framförallt under de första åren. Men formellt var det mannen som stod för rörelsen även i de fall där det var kvinnan som gjorde det mesta, till exempel därför att maken var sjuklig, försupen eller inkompetent.

Begränsade möjligheter

Kvinnor hade fram till mitten av 1800-talet mycket begränsade möjligheter att självständigt utöva olika näringar och yrken. Av sociala skäl kunde fattiga kvinnor få tillstånd att driva till exempel vissa former av enklare handel som inte ansågs konkurrera med de manliga handlarna. Det fanns dessutom kvinnor som drev krogrörelse, bryggeri eller slakteri. Änkor hade också rätt att ta över rörelsen vid makens död. Framförallt under stormaktstiden, när många män låg ute i fält eller avled på slagfältet, kom många kvinnor att inta framträdande positioner som storföretagare i Sverige.

Även efter det att näringsfriheten hade införts i mitten på 1800-talet var många yrken, framförallt offentliga tjänster, stängda för kvinnor, antingen genom direkta förbud eller indirekt genom att kvinnor var utestängda från högre utbildning. Dessutom dröjde det ända till 1921 innan även gifta kvinnor blev myndiga och fick rätt att självständigt råda över sin ekonomi.

En fjärdedel av företagarna är kvinnor

22 procent av Sveriges småföretagare är i dag kvinnor. 31 procent av nyföretagarna är kvinnor. Därtill kommer att 6 procent av de nya företagen leds av kvinnor och män tillsammans. De vanligaste branscherna för kvinnor att driva företag i är dels företagstjänster, dels handel. Ungefär var fjärde kvinnlig företagare finns i vardera branschen.

Även om de lagliga hindren för kvinnligt företagande sedan länge är avskaffade, möter kvinnor ofta större svårigheter än män: Diskriminering och fördomar gör att kompetenta kvinnor får stå tillbaka för mindre kompetenta män. En stor del av de förvärvsarbetande kvinnorna finns inom vård, omsorg och utbildning där kommuner och landsting är de största arbetsgivarna. Här är möjligheterna att driva företag mindre än i de näringsgrenar som domineras av män. Kvinnor tar traditionellt sett ett större ansvar för hushållsarbetet än män, vilket gör det svårare för dem att driva företag, särskilt som de höga skatterna gör det mycket dyrt för hushållen att köpa tjänster.

Här är några av de framgångsrika kvinnliga företagare som du kan läsa om på webbplatsen:

Före år 1800

Anna Margareta Donner, handelshus

Sophia Christina Lilliestierna, järnbruk

Christina Piper, alunbruk 

Katarina Stenbock, järnbruk

1800-talet

Mor Anna och Mor Kerstin, textilindustri

Sofia Gumælius, reklam

Augusta Lundin, modeateljé

Wilhelmina Skogh, hotell och restaurang

Anna Whitlock, utbildning

Martis Karin Ersdotter, hårslöjd

1900-talet

Anastasia Georgiadou, handikappomsorg

Monica Lindstedt, hemservice

Ulla Murman, bemanningsföretag

Britt Wadner, radio

Hanna Lindmark, restaurang

Estrid Ericson, heminredning

Erika Aittamaa, vanttillverkning

Filippa Knutsson, modekläder

Barbara Bergström, friskola 

Här kan du läsa mer om några kvinnliga uppfinnare.