Företag

Först ut med livförsäkringar

Skandia. Försäkringsbolaget Skandia grundades 1855. Detta var det första svenska försäkringsbolag som drevs i aktiebolagsform.

Tidigare försäkringsföretag var ömsesidiga, de ägdes alltså av försäkringstagarna. Skandia var också det första svenska bolag som tecknade livförsäkringar.

Skandia etablerades när den industriella revolutionen slog igenom i Norden. Många företag med dyrbara anläggningar startade, vilket skapade en växande marknad för företagsförsäkringar. I takt med ett ökat välstånd, växte också intresset för livförsäkringar. Skandia var det första svenska bolag som kunde möta de nya behov inom försäkringsområdet som industrialismen skapade. Tidigare hade man varit hänvisade till utländska bolag.

Lätt att skaffa kapital

Som aktiebolag hade Skandia lättare än ömsesidiga försäkringsbolag att anskaffa kapital, vilket gjorde det möjligt att etablera en stark ställning på försäkringsmarknader med stor geografisk spridning. Dessutom hade Skandia som aktiebolag möjlighet att återförsäkra sig, vilket gjorde att företaget kunde teckna större risker.

Den främste tillskyndaren bakom bildandet av Skandia var juristen och ämbetsmannen Carl Gustaf von Koch. Han hade skött svenska agenturer för utländska försäkringsbolag och började 1852 att utarbeta planer på ett svenskt försäkringsaktiebolag. von Koch blev Skandias förste VD och satsade hårt på en expansiv försäljning av försäkringar. (Han hade provision på bruttopremien.) Tyvärr var det sämre med riskbedömningen. Bolaget hamnade därför i en kris 1857 i samband med lågkonjunkturen efter Krimkriget. Året därpå fick von Koch avgå.

Trots svårigheterna i början, kom Skandia att bli ett framgångsrikt företag och spela en stor roll för människors och företags möjligheter att försäkra sig mot olika risker. Under 1900-talet utvecklades Skandia till ett stort internationellt och innovativt försäkringsbolag.

Gick samman med andra försäkringskoncerner

1960 gick tre svenska försäkringskoncerner samman genom att Skandia köpte Sveagruppen i Göteborg och Skånegruppen i Malmö. 1963 köptes Thule, som var Nordens största försäkringsbolag (exklusive avtalsförsäkringsbolagen).

Den som var mest drivande bakom sammanslagningarna var Pehr Gyllenhammar. Han blev vd i Sveagruppen 1953 och i Skandia 1961. I Skandia genomförde han ”en masslakt av juridiska personer” då verksamheter i 23 bolag samlades i två stora bolag för sak och liv sam ett litet bolag för sjukförsäkring.

Pehr Gyllenhammar efterträddes 1970 av sonen Pehr G Gyllenhammar, som dock stannade mindre än ett år innan han tillträdde som vd i Volvo.

1999 bildades försäkringsbolaget If genom att verksamheterna inom skadeförsäkring i Skandia och norska Storebrand slogs samman. År 2002 tillkom finska Sampos skadeförsäkringsverksamhet. Ägandet togs senare över av Sampo.

Förtroendekris

Kort efter millennieskiftet drabbades Skandia av en djup förtroendekris. Företaget hade bonussystem för ledningen som blev starkt kritiserat. Dessutom väcktes åtal mot ledande personer för att de skulle ha blandat samman sin egen och företagets ekonomi.

I grunden fanns inga stora problem med Skandias försäkringsverksamhet. Men den djupa förtroendekrisen skapade allvarliga problem, vilket gjorde att priset på Skandiaaktien sjönk. År 2006 köptes Skandia av det sydafrikanska företaget Old Mutual. Skandia var då det sista självständiga företag som fanns kvar av de bolag, vars aktier handlades på den första börsdagen för Stockholms Fondbörs den 4 februari 1863.