Utveckling och avveckling
- Dela artikel:
Då man beskriver den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, brukar man använda begreppet tillväxt.
När man talar om tillväxt, leds tankarna lätt till en process där ett land närmast automatiskt hela tiden producerar mer och mer av samma saker och med samma metoder. Detta är inte vad långsiktig ekonomisk utveckling handlar om. Det är lättare att förstå utvecklingen bättre om man använder ordet omvandling.
Långsiktig ekonomisk utveckling innebär att nya produktionsmetoder och nya produkter hela tiden introduceras samtidigt som äldre metoder och produkter försvinner eller i varje fall minskar i betydelse. Parallellt med detta sker – oundvikligen – ett skifte av aktörer. Nya företag slår sig in samtidigt som äldre företag försvinner eller i varje fall minskar i betydelse. Nya jobb skapas samtidigt som en del gamla jobb försvinner.
Skapande förstörelse
En av de mest berömda forskarna om entreprenörskap var den österrikisk-amerikanske ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950). Han har beskrivit den framgångsrike entreprenörens insats som ”skapande förstörelse”. Genom sin framgång slår entreprenören ut äldre strukturer och aktörer. Ingen omfattande utveckling är möjlig utan avveckling. Resurser i form av bland annat arbetskraft måste frigöras för att kunna skapa nya företag. Om man till varje pris försöker bevara de jobb som finns i dag, så förhindrar man därmed också tillkomsten av nya arbetstillfällen. Risken finns att vi på längre sikt även förlorar de gamla jobben. Ett belysande exempel på detta är Facit i Åtvidaberg.
En framgångsrik entreprenör utgör ett hot mot etablerade föreställningar och strukturer. Hon måste därför vara beredd på att möta motstånd från dem som inte har fantasi eller mod att tro på den nya idén – eller från dem som ser sina egna intressen hotade av det nya. Vi kan finna detta motstånd hos allmänhet och medier, bland arbetstagare och deras fackliga organisationer, i politik och förvaltning och bland etablerade företagare. Det finns många historiska exempel på ny teknik, nya företag och nya reformer som mötte på hårt motstånd men som vi i dag tycker är självklara.
Exempel på entreprenörer som i början mötte stort motstånd är Per-Olof Ahl (KappAhl) och musikentreprenören Stikkan Anderson.
”I Sverige talas det i dag om entreprenörskap kontra byråkrati. ´Entreprenör´ står för allt det vackra i livet. Det står för utveckling, optimism och evig framgång. Entreprenören behöver inte bry sig om hur samhället i övrigt fungerar. Detta ständiga tal om entreprenörer är riskfyllt. Vi har inte råd med många. --- Huvuddelen av industriell verksamhet och huvuddelen av samhällets underhåll bygger icke på så kallat entreprenörskap. Det är en stabil, rutinmässig verksamhet med begränsat utrymme för fantasi men mycket utrymme för kompetens. Vi ska producera i morgon vad vi producerade i går, förhoppningsvis med något bättre kvalitet och till något lägre kostnad. Vi har inte råd med snabba kast i produktionen. Vi kan inte lägga om den för att någon råkar komma på en idé. Då rasar industri-Sverige och då rasar också en del av vår infrastruktur. Vi behöver lite kreativitet – inte mycket.”
Volvochefen Pehr G Gyllenhammar i anförande på Verkstadsföreningen 1986 med rubriken "Idéer och visioner inför 90-talet".
”En livskraftig idés väg:
1. Alla skrattar åt den och finner den enbart löjlig.
2. När den trots allt sprids, tvingas man ta den på allvar och börjar med all makt bekämpa den som farlig.
3. När den trots allt segrat, finner alla den självklart riktig.”
Arthur Schopenhauer, tysk filosof (1788-1860).