Saltsjöbadsavtalet
- Dela artikel:
Sverige drabbades fram till 1930-talet av fler arbetsmarknadskonflikter än de flesta andra industriländer. Ett viktigt steg för att skapa fredligare förhållanden på arbetsmarknaden var lagen om kollektivavtal och Arbetsdomstolens inrättande 1928.
Ett annat viktigt steg var Saltsjöbadsavtalet 1938. Det var ett huvudavtal mellan SAF och LO som innebar att parterna själva ska lösa sina problem utan att blanda in staten. I avtalet bestäms hur man ska förehandla om löner och andra anställningsvillkor. Möjligheterna begränsas att tillgripa strejker och lockouter som kan anses samhällsfarliga eller som allvarligt skadar dem som inte berörs av förhandlingarna.
Ett viktigt motiv för SAF och LO att ingå avtalet var rädslan för att staten annars skulle begränsa organisationernas frihet att själva komma överens om förhållandena på arbetsmarknaden. Saltsjöbadsavtalet fick sitt namn av att en stor del av förhandlingarna fördes på Grand Hôtel i Saltsjöbaden. Avtalet kom att bli inledningen till en period präglad av arbetsfred och samförstånd, ”Saltsjöbadsanda”, på arbetsmarknaden, en anda som bröts omkring 1970.