Geografi

Stockholms län

Regionen omfattar Stockholms län utom Norrtälje och Sigtuna kommuner.

Stockholm

I över 700 år har Stockholm varit Sveriges största stad. Den har alltid varit ett finansiellt centrum och en viktig handelsplats, för både utrikes- och inrikeshandeln. Staden var fram till 1860-talet Sveriges största exporthamn. In på 1900-talet var detta också landets ledande industriort och importhamn.

Namnet Stockholm dyker första gången upp 1252. Några decennier senare är detta rikets största stad. Den snabba utvecklingen berodde på att landhöjningen gjort Norrström till den enda återstående farleden in i Mälaren samtidigt som bergsbruket i Bergslagen fick ökad internationell betydelse. Stockholm blev ett strategiskt lås för Mälaren och ett logistiskt centrum för Sveriges äldsta och länge klart viktigaste industriregion, Bergslagen.

Tyskar kom att spela en viktig roll i Stockholms näringsliv, särskilt inom långväga handel och förnämare hantverk. Framförallt exporterades järn, koppar, pälsverk, smör och andra boskapsprodukter. Senare tillkom trävaror, beck och tjära.

Under 1600-talet blev Stockholm huvudstad i verklig mening. Statens handelspolitik gynnade systematiskt Stockholm på andra städers bekostnad. Stockholms snabba expansion gjorde att Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen nu stadsplanerades. På Norrmalm låg en stor del av kronans vapenmanufakturer. Till Södermalm och Kungsholmen förlades verksamheter som var skrymmande, eldfarliga eller hälsovådliga.

Under 1700-talet gav staten frikostigt stöd till manufakturerna och Stockholm blev den viktigaste manufakturstaden. Flera företag hade etablerats redan under 1600-talet, ofta med hjälp av invandrare. Yllemanufakturerna var viktigast. Dess centrum låg på östra Södermalm.

I mitten av 1700-talet inleddes en hundraårig stagnationsperiod i stadens ekonomi. Flera statliga privilegier som hade gynnat Stockholms näringsliv avskaffades. Järnindustrin i Bergslagen hamnade i kris. Förlusten av Finland försämrade Stockholms geografiska läge ytterligare. Utrikeshandeln försköts samtidigt allt mer mot Västeuropa. Göteborg stärkte därmed sin ställning som handelsstad i förhållande till Stockholm. Den begränsade tillgången till vattenkraft innebar en nackdel när den mekaniserade industrin började slå igenom.

I mitten av 1800-talet inleddes en ny expansionsfas. Den genomgripande liberaliseringen av näringslivet gav entreprenörer nya möjligheter att pröva sina idéer. Genom ångtekniken och elektriciteten minskade Stockholms nackdel med brist på vattenkraft. Genom allmänna vatten- och avloppssystem bemästrades de sanitära missförhållandena.

Ett nytt inslag i det svenska näringslivet, inte minst i Stockholm, decennierna kring år 1900 var stora specialiserade verkstadsföretag. En del företag (”snilleindustrier”) byggde på en egen uppfinning eller konstruktion. Specialiseringen gjorde att de tidigt sökte sig ut på exportmarknaden. Exempel på specialiserade verkstadsföretag var Atlas (1873; järnvägsmateriel), LM Ericsson (1876; telefonutrustning), Separator (1883; mjölkseparatorer) och de Lavals Ångturbin (1893). Ett snilleföretag inom den kemiska industrin var AB Nitroglycerin, grundat av Alfred Nobel 1864.

Den grafiska industrin har alltid varit stark i regionen. Här etablerades också många konsumtionsvaruindustrier som producerade för den inhemska marknaden, bl.a. stora kvarnar och bryggerier.

I Stockholm fanns även många pionjärföretag inom tjänstesektorn, t.ex. försäkringsbolaget Skandia (1855), Stockholms Enskilda Bank (1856), rederiet Nordstjernan (1890), KF (1899) och NK (1902).

I mitten på 1960-talet nådde industrisysselsättningen sin kulmen i Sverige. För Stockholms del inträffade detta redan på 1930-talet. Många industrier lämnade Stockholms innerstad under mellankristiden, t.ex. Atlas, Bolinders och Rörstrand. Senare följde LM Ericsson och Separator efter. Flera stora industrier som Bergsunds och Finnboda varv har lags ner.

Många industriföretag har sina huvudkontor i Stockholm och flera industrier bedriver forskning och utveckling här, bl.a. inom läkemedel och bioteknik. I Kista finns ett av Europas främsta centra inom telekommunikation. Men de flesta av regionens företag finns nu inom tjänstesektorn. Den snabbast växande näringen är uppdragsverksamhet. Därtill finns bl.a. nästan alla huvudkontor för banker och försäkringsbolag.

Södra länsdelen

På Utö finns en av Sveriges äldsta järngruvor, i drift troligen från 1100-talet till 1879. Gruvorna låg i direkt anslutning till en djuphamn. Malm transporterades till bruk från Småland i söder till nordligaste Sverige och Finland för att därigenom utnyttja skog (för träkol) i malmfattiga delar av riket.

En av de äldsta verksamma industrierna i södra länsdelen är Tumba pappersbruk, grundat 1755.

Den viktigaste industriorten i denna del av länet är Södertälje. Den kommunen är unik genom att ha två privata företag, AstraZeneca och Scania, som de största arbetsgivarna.

I Nacka etablerades i slutet av 1800-talet flera industrier längs Saltsjöbanan, bland annat Diesels Motorer (nu Atlas Copco).

Nynäshamn blev en industri- och hamnstad genom järnvägen som öppnades 1901. Telegrafverket flyttade hit sin tillverkning av telemateriel från Stockholm 1913. Johnsonkoncernen anlade Skandinaviens första moderna oljeraffinaderi i Nynäshamn 1928.

Norra länsdelen

Längs Västeråsbanan, som öppnades 1876, etablerades en av landets första industriförstäder i Sundbyberg. Två viktiga företag var Sieverts Kabelverk 1888 (senare köpt av LM Ericsson) och Marabou 1916.

Aga flyttade till Skärsätra på Lidingö 1912 och etablerade där ett brukssamhälle kring fabriken.

1919 bildades Svensk Filmindustri (SF). Snabbt byggdes norra Europas största filmateljé, Filmstaden i Råsunda, invigd 1920.

Bolinders drev gjuteri och verkstad i Kallhäll 1909–56. Här fanns goda sjö- och järnvägsförbindelser. I Kallhäll producerade bl.a. spisar, emaljerade hushållskärl, utombordsmotorer (Trim) och gjutgods till Bolinders verkstad i Stockholm. Kallhäll blev ett utpräglat brukssamhälle där företaget och dess ledare Erik August Bolinder styrde över det mesta.

Läs mer om Svenskt Näringslivs regionkontor Stockholm.

Här är några exempel från regionens näringsliv som du kan läsa om på webbplatsen:

Stockholm:

Wilhelm Becker

Jean och Carl Gerhard Bolinder