Gävleborg

Dela artikel:
dela via facebook


Regionen omfattar Gästrikland och Hälsingland.

Gästrikland

Bönderna i Torsåker fick 1374 privilegier att idka bergsbruk. En bergsmansbygd växte fram med en rad gruvor, hyttor och hammare. Järnet såldes till handelsmän i Gävle.

Gävle har sedan medeltiden varit ett viktigt ekonomiskt centrum för Gästrikland och omgivande regioner. Familjeägda handelshus exporterade produkter från Bergslagen och Norrland, bedrev importverksamhet, byggde fartyg, drev rederier, grundade industrier och anlade järnvägar. Gävle var länge en av Sveriges största städer med omfattande internationella kontakter.

I mitten av 1600-talet började borgare i Gävle och andra ståndspersoner anlägga mer kapitalkrävande och effektiva järnbruk än vad bergsmännen förmådde. Järnhanteringen kom nu att spridas så att den på 1800-talet fanns vid praktiskt taget alla vattendrag i regionen. Bergsmanna- och bruksorganisationen existerade parallellt till mitten av 1800-talet. Därefter kom bergsmännen att utkonkurreras, medan bruksdriften koncentrerades till allt färre enheter.

Den sista järngruvan i Gästrikland, Vingesbacke, stängdes 1981. Järnbruken i Forsbacka, Sandviken och Hofors lever i dag vidare som moderna stål- och verkstadsindustrier. Vid kusten ligger stora skogsindustrier.

Hälsingland

I Hälsingland kunde inte jordbruket ge tillräcklig försörjning för regionens invånare, varför olika former av binäringar har varit vanliga. I kustregionen var strömmingsfisket viktigt. Odling av lin har bedrivits i Hälsingland under nära 2 000 år och lade under medeltiden grunden till en saluslöjd.

Linberedning är mycket arbetskrävande och under 1700-talet skedde ett betydande uppsving av näringen genom vattendrivna linberedningsverk. Det första byggdes år 1700 av Olof Broman, präst, skolman, läkare, apotekare, forskare m.m. i Hudiksvall.

Tidiga industrietableringar i Hälsingland var sågverk i Iggesund 1572, vapenfaktori i Söderhamn 1620 och järnbruk i Ljusne 1671. Regionens ekonomiska utveckling är, liksom övriga Norrlands, starkt kopplad till möjligheterna att utnyttja de stora skogstillgångarna. Det stora genombrottet kom med ångsågarna i mitten på 1800-talet. Forsså Träpappfabrik i Näsviken (1868–1966) var Norrlands första massa- och pappersbruk baserad på skogsråvara. Bergvik blev 1874 världens första sulfitfabrik.

Skogsindustrin är fortfarande viktig i regionen. Regionens verkstadsindustri är ofta inriktad på skogsindustrins behov. Voxnadalen (Alfta och Edsbyn) är en stark företagsregion med mindre och medelstora trävaruföretag. Företagsamheten här har traditionellt haft en stark koppling till frikyrkan och idrotten (i dag främst bandyn).

Läs mer om Svenskt Näringslivs regionkontor Gävle.

Här är några exempel från regionens näringsliv som du kan läsa om på webbplatsen:

Gästrikland:

Fredrik och Adolf Ahlgren

Göran Fredrik Göransson

Per Murén

Wilhelmina Skogh

Hälsingland:

Edsbyverken

Carl Daniel Ekman

Eric Sundin

Axel Leman

Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Wilhelmina Skogh