Kvinnliga uppfinnare

Dela artikel:
dela via facebook

Här är några exempel på framgångsrika kvinnliga uppfinnare:

Amalia Eriksson i Gränna lanserade polkagrisen 1859. Hon sålde sedan polkagrisar med stor framgång i över 50 år.

Maria Romell grundade Romells Patentbyrå i Stockholm 1889. Hon uppfann bland annat en hudsalva, ett värmeisolerat matkärl samt ett resetui för sysaker.

Erika Aittamaa från byn Lovikka i Norrbotten uppfann Lovikkavanten 1892.

Ninni Kronberg i Rydsgård, Skåne, uppfann 1933 en metod att framställa spraytorkat mjölkpulver, vilket lade grunden till företaget Semper.

Nanna Svartz vid Karolinska Institutet framställde 1940 Salazopyrin, ett läkemedel mot reumatism. Nanna Svartz blev 1938 den första kvinnliga professorn vid ett statligt lärosäte i Sverige.

Greta Nilsson i Älvsbyn, Norrbotten, skapade 1971 världens första djupfrysta smörgås, Renklämman. Denna innovation lade grunden till företaget Polarbröd.

Birgit Johansson, laboratorie- och forskningsingenjör, verksam i det egna företaget Birjoprodukter i Trosa. Hon är en av relativt få kvinnor som lyckats försörja sig som självständig uppfinnare. Birgit Johansson har gjort många uppfinningar med anknytning till båtar. Den första var en båtslip som började produceras 1980.

Monica Dahlstrand, narkossköterska i Karlskrona, konstruerade 1993 en narkosmask för små barn.

Barbro Hjalmarsson, sjuksköterska och vårdlärare i Stockholms läns landsting, uppfann den metod för att mäta sänkan som används över hela världen. 1994 fick hon patent på blodvaggan Triomix.

Anneli Hellström, Trångsviken i Jämtland, inledde 1997 det utvecklingsarbete som resulterade i det nikotinfria snuset Choise. Hon tillverkar i dag flera sorters nikotinfritt snus i företaget Nicofree.

Gunilla Alsiö uppfann det virtuella tangentbordet Senseboard, som minskar belastningsskadorna vid datoranvändning. Hon grundade företaget Senseboard Technologies i Stockholm år 2000.

Anna Borgström i Stockholm uppfann en ny kylteknik för elektroniska apparater. Tekniken blev grunden för företaget Aureola Swedish Engineering 2004.

Solgun Drevik, produktutvecklare och innovatör på papperskoncernen SCA:s utvecklingsavdelning i Göteborg, är en av världens ledande innovatörer inom området kvinnliga intimhygieprodukter. Hon står bland annat bakom dambindorna Libresse, Invisible och Godnight. Fram till 2010 är hon den kvinnliga, svenska uppfinnare med flest patent. 33 egna och 15 tillsammans med andra.

Laila Ohlgren blev 2009 den första kvinnan som mottog Polhemspriset, ett uppfinnarpris som delats ut sedan 1878. Hon fick priset för sin avgörande insats inom mobiltelefonins utveckling 1979. Laila Ohlgren arbetade då som ingenjör på Televerket och löste ett viktigt problem med uppringningsproceduren i mobiltelenätet. Hennes innovation innebar att man, till skillnad från vad som då var fallet inom den fasta telefonin, först slog numret och sedan tryckte på en uppringningsknapp. Detta ökade kapaciteten i nätet och minskade risken för att samtalet inte kunde kopplas upp. Knappen med den gröna luren användes 2009 av fyra miljarder människor över hela världen.