Entreprenörer

Pionjärer inom bomullsväveri

Mor Kerstin. Två kvinnor som hade en stark ställning inom Sjuhäradsbygdens förlagsindustri i Västergötland var Mor Kerstin på Stämmemad och Mor Annapå Selgered.

Kerstin Andersdotter (1774-1856) gjorde en pionjärinsats då det gällde hemvävning av bomullstyger i början av 1800-talet. Hennes son, Sven Erikson, var en av de största förläggarna och han inledde utvecklingen av fabriksindustrin genom att anlägga Sveriges första mekaniska bomullsväveri i Rydboholm 1834 och flera andra fabriker. Sven Eriksons efterlevande släkt utgjorde förebild för Inger Alfvéns roman Arvedelen (1981).

Johannes Johansson och hans hustru Anna drev en framgångsrik förläggarverksamhet på Selgered och när maken dog 1851 fick Mor Anna ensam ta ansvar för rörelsen. Hon var visserligen analfabet men hade järnkoll på företagets ekonomi. Och hon hyste en stark önskan om att barnen skulle få en god utbildning och en bra framtid.

Tre söner kom att ägnas sig åt handel med garn och tyger för att sedan bli framträdande inom textilindustrin i och runt Göteborg: Johannes Johansson vid Gamlestaden och Sjuntorp, Claes vid Krokslätt och Mölnlycke samt August vid Gårda. År 1920 sysselsattes 35 procent av Göteborgsregionens textilarbetare i deras företag. I nästa generation tog man namnet J:son Mark efter den gamla hemsocknen och flera i släkten kom att få framträdande roller i Göteborgs näringsliv.